Tema för Astronomins dag och natt 2020: Jorden 2.0

Astronomins dag och natt 2020 har tema Jorden 2.0.

Jorden 2.0 – ligger den i rymden eller under våra fötter? Astronomer har upptäckt tusentals exoplaneter, planeter kring andra stjärnor – men hittills känner vi bara till en unik plats med biologiskt liv. Varför finns liv här på jorden? Vilka andra planeter skulle vi kunna bo på? Vad kan vi lära oss om vår egen planet genom att titta på andra?

Astronomins dag och natt 2020 ger ett nytt perspektiv på jorden och dess utmaningar. Det handlar om nya drömresemål i kosmos – men också om vårt hem, rymdskeppet jorden.

På Astronomins dag och natt 2020 kommer det att handla mycket om exoplaneter, om möjligheten till liv i rymden, och om vår egen jord. För evenemang nära dig, kolla i det växande programmet för Astronomins dag och natt.

Tema för Astronomins dag och natt 2019 var Räkna stjärnorna, för Astronomins dag och natt 2018 Röd planet, blå planet och temat 2017 var Vintergatan. År 2016 blev månen ett inofficiellt tema när Astronomins dag och natt för första gången sammanföll med Internationella månskådarnatten.

Astronomins dag och natt 2020, tema Jorden 2.0

Forskning om exoplaneter, om liv i andra solsystem och om jorden

Många forskare i Sverige arbetar med exoplaneter, en del arbetar med astrobiologi – forskning om villkor för liv i rymden – och ännu fler arbetar med att studera jorden, dess klimat, atmosfär och framtid.

Forskning om jorden och om exoplaneter är stark i Sverige.

Exoplaneter är ett favoritämne för astronomer på flera lärosäten, bland dem Stockholms universitet, Uppsala universitet, Chalmers och Lunds universitet. Sverige är dessutom med i två framtida europeiska rymdteleskop, Cheops och Plato, som ska upptäcka och utforska exoplaneter. Läs Carina Perssons artikel om Cheops och Plato i Populär Astronomi 2017/2.

Vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna och i Uppsala arbetar man med rymdsonder som bland annat utforskar villkoren för liv i vårt solsystem. Bland aktuella projekt är sonden Juice, som ska besöka Jupiters ismånar. Flytande vatten tros finnas under ytan på månar som Europa och Ganymedes, men även Saturnus måne Enceladus.

Forskare i hela landet sysslar med olika aspekter av astrobiologi. Vid Umeå universitet forskar Natuschka Lee med kollegor om bland annat mikrober i rymden. Vid Luleå tekniska högskola i Luleå och Kiruna forskar Institutionen för atmosfärsvetenskap om Mars – bland annat inom ESA-projektet ExoMars – och om rymdfysik närmare jorden.

Vid Stockholms universitet och Chalmers tekniska högskola arbetar forskare med det svenska satellitprojektet MATS som ska sändas upp 2020 för att studerar jordens atmosfär. Läs mer om MATS hos Rymdstyrelsen.

Vid många svenska lärosäten forskar man om jorden och dess historia inom många grenar av geovetenskaperna, och inom meteorologi och klimatvetenskap, till exempel vid Stockholms universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet, KTH och Göteborgs universitet.

Vill du komma i kontakt med forskare som kan jorden och exoplaneterna, eller andra experter inom astronomi och rymdfart – skriv till oss på kontakt@astronominsdag.se.