Räkna stjärnorna

Tema för Astronomins dag och natt 2019: Räkna stjärnorna

Astronomins dag och natt 2019 har tema Räkna stjärnorna.

Hur många stjärnor kan du se på himlen från där du bor? Hur många skulle du kunna se från en riktigt mörk plats?

Hur många stjärnor finns det därute, i vår galax och i universum? Varför lyser vissa stjärnor starkt och andra inte? Vad är en stjärna egentligen, hur länge lever de och vad händer när de dör? Är solen typisk för en stjärna? Vilka andra stjärnor ligger nära oss, vad behövs för att vi ska kunna besöka dem?

2019 firas astronomi och rymdforskning i hela världen med anledningen av flera jubiléer. Det är 50 år sedan den första månlandningen 1969, och den Internationella astronomiska unionen fyller också 100 år. I Sverige firar också Svenska Astronomiska Sällskapet 100-årsjubileum. I Sverige firar vi därför ”superrymdåret” 2019 tillsammans.

Med anledning av rymdåret firas Astronomins dag och natt ihop med festivalen Forskarfredag, som pågår 27-28 september 2019.

Vill du räkna stjärnor och göra skillnad för världen? Stjärnförsöket är ett massexperiment som drivs av ForskarFredag under hela 2019. Genom att räkna hur många stjärnor som syns kommer tusentals unga (och vuxna) kartlägga natten i Sverige. Syftet är att undersöka ljusföroreningar – ett växande problem för djur, människor och biotoper.

På Astronomins dag och natt 2018 kommer det att handla mycket om stjärnor, och om årets jubiléer. För evenemang nära dig, kolla i det växande programmet för Astronomins dag och natt. För andra rymdiga evenemang under året, se kalendern på rymdaret.se.

Tema för Astronomins dag och natt 2018 var Röd planet, blå planet. Temat 2017 var Vintergatan. År 2016 blev månen ett inofficiellt tema när Astronomins dag och natt sammanföll med Internationella månskådarnatten.

Hur många stjärnor finns det, och hur kan man ta reda på det?

Forskare tror att vårt universum kan vara oändligt stort, så kanske det innehåller oändligt många stjärnor.

Det är lite lättare att svara på hur många stjärnor som finns i de delar av universum som vi kan se. I det ”observerbara universum” finns uppskattningsvis 100 miljarder galaxer. Galaxer kan vara olika stora, men typiskt kan det finnas uppemot mellan 100 och 1000 miljarder stjärnor i varje galax. Om det stämmer så är slutsiffran en etta med mellan 22 och 24 nollor efter sig. Då kan man till exempel skriva 100 000 000 000 000 000 000 000 (eller 1023 – tio upphöjd till tjugotre). Gör en egen gissning genom att skriva ner en egen rad med 22-24 siffor – du kanske har rätt!

För att räkna stjärnor går astronomer till väga på många olika sätt, och alltid med hjälp av matematik, fysik, och observationer genom teleskop.

Med hjälp av teleskop och kameror kan man göra bilder av himlen och räkna hur många prickar det finns. Med kraftfulla teleskop kan man se stjärnor som lyser svagt, eller som ligger långt bort.

Med kunskap om hur stjärnorna lyser kan man lära sig skilja mellan sådana som lyser starkt för att de ligger nära oss i rymden (solen, till exempel, eller Sirius) och de som lyser starkt för att de är verkligen stora och ljusa (Betelgeuse eller Deneb är två exempel).

Vilka stjärnor kan man se själv på himlen?

Karta: © Per Ahlin/Populär Astronomi

Med en stjärnkarta kan du identifiera stjärnorna på himlen. Karta: © Per Ahlin/Populär Astronomi

De allra ljusaste prickarna på himlen är inte stjärnor utan planeter i vårt solsystem. Framförallt Venus, Jupiter och Mars kan lysa klarare än stjärnorna.

Vilka stjärnor lyser klarast på natten? Det beror på årstid och klocklslag. Under en enda natt rör sig stjärnorna över himlen allt medan jorden snurrar.

Tittar du på kvällstid från Sverige så är de ljusaste stjärnorna följande. Tidigt på våren lyser den vita Sirius starkast i stjärnbilden Stora hunden. Då den aldrig kommer långt upp på himlen bryts stjärnljuset genom luftlager, vilket gör att Sirius blinkar extra mycket.  Senare under våren tar Arcturus i Björnvaktaren över som ljusast. På sommaren är det Vega i Lyran som lyser klarast. På sensommaren bildar Vega ”sommartriangeln” tillsammans med två andra ljusa stjärnor, Deneb i Svanen och Altair i Örnen. På hösten dalar dessa medan andra stjärnor tar över: den vita Capella i stjärnbilden Kusken och orangea Aldebaran i Oxen. På vintern bjuder stjärnbilden Orion på rödaktiga Betelgeuse och blåvita Rigel.

Några av himlens ljusaste stjärnor aldrig kommer upp över svenska horisonter, men kan ses från sydligare breddgrader. Canopus är näst klarast på himlen efter Sirius, och Hadar (Beta Centauri) är inte långt efter. Nära Hadar lyser också Alfa Centauri, vår närmaste stjärna efter solen. Andra ljusa stjärnor kan ses från Sverige men syns bäst från utlandet, som till exempel jättestjärnan Antares i Skorpionen och närliggande Fomalhaut i Södra fisken.

Polstjärnan (eller Polaris) i Lilla björnen är en välkänd riktmärke och ligger alltid i norr men den är inte en av himlens ljusaste stjärnor.

Wikipedia har en lista över himlens ljusstarkaste stjärnorna. Populär Astronomi har uppdaterade stjärnkartor och tips om appar för mobilen och datorn.

Forskning om stjärnor och hur de lever

Bild: B. Freytag/Uppsala universitet

En röd superjättestjärna enligt beräkningar gjorda vid Uppsala universitet. Bild: B. Freytag/Uppsala universitet

Forskning om stjärnor är ovanligt stark i Sverige.

Vid Chalmers tekniska högskola finns en av världens största forskargrupper som studerar stjärnor i livets slutskede (så kallade AGB-stjärnor). Med hjälp av bland annat radioteleskop kan man ta reda på hur stjärnor tappar sina yttre lager som kraftfulla stjärnvindar, och hur materia som skapats i stjärnor förs vidare till nästa generation av nya stjärnor. Även vid Uppsala universitet forskar astronomer om äldre stjärnor och hur deras vindar fungerar, och vid Lunds universitet forskar man om röda jättar i Vintergatans mitt.

Vid Uppsala universitet finns en lång tradition av forskning om stjärnor, deras atmosfärer och deras magnetfält.

Stockholms universitet driver Institutet för solfysik som forskar om vår sol och hur den fungerar. Institutet ligger också bakom det Svenska solteleskopet på La Palma, som är ett av världens mest avancerade solteleskop.

Vid forskningsinstitutet Nordita i Stockholm och vid Uppsala universitet finns forskare som studerar magnetiska processer i stjärnor. Både i Stockholm, på Chalmers och i Uppsala finns astronomer som forskar om de allra första stjärnorna, speciellt  de som har mörk materia som bränsle – så kallade ”mörka stjärnor”.

Astronomer vid Lunds universitet och Uppsala universitet spelar viktiga roller rymdteleskopet Gaia, som är en av vår tids viktigaste stjärnräknare. Gaia kartlägger fler av Vintergatans stjärnor är något annat teleskop tidigare gjort – uppemot en miljard.

Bild: ESA/ATG medialab; background: ESO/S. Brunier

Rymdteleskopet Gaia kartlägger stjärnorna i Vintergatan. Bild: ESA/ATG medialab/ESO/S. Brunier

Vissa stjärnor slutar sina liv genom att explodera som supernovor. Vid Stockholms universitet och KTH finns många forskare som fascineras av hur stjärnor exploderar, och vad supernovor kan berätta både om stjärnorna själva och om vårt universum i stort. Vid Lunds universitet arbetar forskare dessutom med att räkna fram hur dubbelstjärnor lever och dör, samt hur varför vissa stjärnor lämnar täta rester som pulsarer och svarta hål efter sig.

Nya stjärnor föds i tjocka, mörka, dammiga moln. Hur det går till är ett favoritämne för forskare framförallt vid Chalmers och vid Stockholms universitet. När stjärnor föds bildas också planeter; vid Lunds universitet och vid Stockholms universitet finns ett starkt intresse för att ta reda på hur planeter bildas.

Vill du komma i kontakt med stjärnforskare eller andra experter inom astronomi och rymdfart – skriv till oss på kontakt@astronominsdag.se.