Tema för Astronomins dag och natt 2021: Steget ut i rymden

 

Människan gör sig redo att ta nya steg ut i rymden. En permanent närvaro på månen planeras och ett tiotal rymdsonder utforskar just nu Mars för att förbereda en framtida koloni. Nya kliv tas i kartläggningen av kosmos, där projekt som det kommande rymdteleskopet James Webb ska hjälpa oss att studera världsalltets barndom i oöverträffad skärpa och hitta nya nycklar till livets uppkomst. I Chiles öken görs Vera Rubin-observatoriet klart för att följa förändringar på natthimlen. Den 25:e september visas vårt fantastiska universum upp över hela Sverige. Tag steget ut i rymden och fira Astronomins dag och natt med oss!

Astronomins dag och natt 2021 ger ett nytt perspektiv på människan och rymden. 

För evenemang nära dig, kolla i det växande programmet för Astronomins dag och natt

Tema för Astronomins dag och natt 2020 var Jorden 2.0, 2019 var temat Räkna stjärnorna, 2018 var temat Röd planet, blå planet och temat 2017 var Vintergatan. År 2016 blev månen ett inofficiellt tema när Astronomins dag och natt för första gången sammanföll med Internationella månskådarnatten.

 

Forskning om exoplaneter, om liv i andra solsystem och om jorden

Många forskare i Sverige arbetar med exoplaneter, en del arbetar med astrobiologi – forskning om villkor för liv i rymden – och ännu fler arbetar med att studera jorden, dess klimat, atmosfär och framtid.

Forskning om jorden och om exoplaneter är stark i Sverige.

Exoplaneter är ett favoritämne för astronomer på flera lärosäten, bland dem Stockholms universitet, Uppsala universitet, Chalmers och Lunds universitet. Sverige är dessutom med i två framtida europeiska rymdteleskop, Cheops och Plato, som ska upptäcka och utforska exoplaneter. Läs Carina Perssons artikel om Cheops och Plato i Populär Astronomi 2017/2.

Vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna och i Uppsala arbetar man med rymdsonder som bland annat utforskar villkoren för liv i vårt solsystem. Bland aktuella projekt är sonden Juice, som ska besöka Jupiters ismånar. Flytande vatten tros finnas under ytan på månar som Europa och Ganymedes, men även Saturnus måne Enceladus.

Forskare i hela landet sysslar med olika aspekter av astrobiologi. Vid Umeå universitet forskar Natuschka Lee med kollegor om bland annat mikrober i rymden. Vid Luleå tekniska högskola i Luleå och Kiruna forskar Institutionen för atmosfärsvetenskap om Mars – bland annat inom ESA-projektet ExoMars – och om rymdfysik närmare jorden.

Vid Stockholms universitet och Chalmers tekniska högskola arbetar forskare med det svenska satellitprojektet MATS som ska sändas upp 2020 för att studerar jordens atmosfär. Läs mer om MATS hos Rymdstyrelsen.

Vid många svenska lärosäten forskar man om jorden och dess historia inom många grenar av geovetenskaperna, och inom meteorologi och klimatvetenskap, till exempel vid Stockholms universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet, KTH och Göteborgs universitet.

Vill du komma i kontakt med forskare som kan jorden och exoplaneterna, eller andra experter inom astronomi och rymdfart – skriv till oss på kontakt@astronominsdag.se.