Tema 2018: Röd planet, blå planet

Tema för Astronomins dag och natt 2018: Röd planet, blå planetBilder: Jorden: NASA Visible Earth; Mars: ISRO / ISSDC / Emily Lakdawalla (CC BY-NC-SA 3.0)

Astronomins dag och natt 2018 har tema Röd planet, blå planet.

Vilka planeter går att bo på? Är vår blåa jord ensam i rymden om att kunna hysa liv? Den röda planeten Mars är vår mest lovande granne vad gäller liv. Längre bort i universum finns många, många andra planeter.

2018 är ett bra år för den som vill se Mars på himlen. Under sensommaren och början av hösten lyser Mars klart på kvällshimlen, lågt i söder. Då syns den bra från landets södra halva. Från norra Sverige syns Mars bäst på himlen först mot slutet av oktober och under vintern.

På Astronomins dag och natt 2018 kommer det att handla mycket om planeterna Mars och jorden. För evenemang nära dig, kolla i det växande programmet för Astronomins dag och natt.

År 2017 var Vintergatan tema för Astronomins dag och natt. År 2016 blev månen ett inofficiellt tema när Astronomins dag och natt sammanföll med Internationella månskådarnatten.

Geologins dag firas i hela Sverige den 8 september 2018. Läs mer på geologinsdag.nu.

Jorden och Mars – vilken vill du helst bo på?

Just 2018 är ett bra år att upptäcka det som förenar jorden och Mars, och det som skiljer oss åt.

Många, bland de rymdentreprenören Elon Musk, vill att människor snart ska kunna åka till och bosätta sig på Mars. Filmer som The Martian och tv-serier som The Expanse väcker spännande tankar om att kolonisera rymden med Mars som startpunkt.

Bild: Ocean Biology Processing Group at NASA's Goddard Space Flight Center
Jorden sedd från rymden och NASA-satelliten Suomi-NPP. Bild: Ocean Biology Processing Group at NASA’s Goddard Space Flight Center

NASA:s ikoniska marsbilar Curiosity och Opportunity har gett oss nya inblickar i hur det ser ut på Mars. Sonder i omloppsbana har tagit otroliga bilder och visat att här fanns tidigare stora mängder vatten. Dagens och framtidens Marsprojekt, som det europeiska projektet ExoMars, lovar nya upptäckter.

Forskare vet nu allt mer om jordens historia som planet. Hur den för 4,5 miljarder år sedan bildades tillsammans med resten av solsystemet. Hur en dramatisk kollision skapade månen. Hur jorden gick från att vara allt för varmt till allt för kallt till dagens gästvänliga klimat – som nu åter håller på att förändras. Hur fungerar egentligen en livlig planet som vår?

Astronomins dag och natt ger ett tillfälle att få reda på mer om planeterna Mars och jorden, deras förflutna och vår gemensamma framtid.

Finns planeter som jorden och Mars kring andra stjärnor?

Är planeter som jorden – och som Mars – vanliga i universum?

Idag känner astronomer till tusentals planeter kring andra stjärnor än solen – så kallade exoplaneter. Många av dem är stora gasplaneter, men andra är små och steniga och kan mycket väl likna jorden och Mars. Vad vet vi om dem och kan det finnas liv där? Är de röda och blå som Mars och jorden?

Nya rymdteleskop kan ge oss nya svar på de här frågorna. År 2019 sänds NASA:s James Webb-teleskop upp, och det europeiska rymdteleskopet Cheops kommer att börja göra nya mätningar av kända exoplaneter, tillsammans med NASA:s nya TESS. Det är en spännande tid för forskning om jord- och Marsliknande planeter långt ut i galaxen.

Montage/bilder: NASA
Mars med månarna Phobos och Deimos. Montage: NASA

När syns Mars bäst på himlen?

Mars lyser som allra klarast mitt i natten den 27 juli 2018. Då är den synlig från södra Sverige. Under sensommaren och hösten klättrar den högre på kvällshimlen och blir en självklar aftonstjärna lågt på himlen.

Om det är klart väder syns Mars på kvällen på Astronomins dag och natt den 29 september 2017 från landets södra halva.

Efter Astronomins dag och natt blir Mars allt synligare också i norr.

Forskning om Mars, jorden och liv på andra planeter

Forskning om jorden och Mars, och om exoplaneter, är ovanligt stark i Sverige.

På Institutet för rymdfysik i Kiruna och i Uppsala arbetar rymdfysiker med sonder som Mars Express: läs mer hos IRF. IRF:s biträdande föreståndare Ella Carlsson Sjöberg har skrivit boken Framåt Mars! (Fahrenheit förlag, 2006) om utforskningen av Mars. På Luleå tekniska universitet ingår forskarna inom atmosfärsvetenskap i teamet bakom ett av experimenten på NASA:s strövare Curiosity. På Karolinska institutet forskar man om hur astronauters kroppar påverkas av att vara i rymden – något som är kritiskt för framtida färder till Mars.

Vid Göteborgs universitet forskar planetvetaren Andreas Johnsson om bland annat förekomsten av vatten på Mars och hur man kan få reda på det. Vid Chalmers tekniska högskola och Stockholms universitet arbetar forskare med de svenska satellitprojekten Odin, SIW och MATS som studerar olika delar av jordens atmosfär.

Vid många universitet forskar man om jorden och dess historia inom många grenar av geovetenskaperna, och inom meteorologi och klimatvetenskap, till exempel vid Stockholms universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet, KTH och Göteborgs universitet.

Exoplaneter är ett favoritämne för flera forskare på Stockholms universitet, Uppsala universitet, Chalmers och Lunds universitet. Sverige är dessutom med i två framtida europeiska rymdteleskop, Cheops och Plato, som ska upptäcka och utforska exoplaneter. Läs Carina Perssons artikel om Cheops och Plato i Populär Astronomi 2017/2.

Vill du komma i kontakt med forskare som kan Mars, jorden, andra planeter eller annat inom astronomi och rymdfart – skriv till oss på kontakt@astronominsdag.se.