Tema för Astronomins dag och natt 2017: Vintergatan
Astronomins dag och natt 2017 har för första gången ett officiellt tema: Vintergatan.
Vintergatan är vår hemgalax. Solen liksom alla natthimlens stjärnor tillhör Vintergatan, men galaxen syns dessutom som Vintergatsbandet. Just under sensommaren och början av hösten är det lättast att se – men bara från mörka platser.
Under Astronomins dag och natt 2017 väntas Vintergatan ligga i fokus för många evenemang – kolla i det växande programmet för Astronomins dag och natt.
År 2016 blev månen ett inofficiellt tema när Astronomins dag och natt sammanföll med Internationella månskådarnatten.
Vintergatan vs. ljusföroreningarna
Allt fler människor växer upp i Sverige utan att ha sett Vintergatan på himlen. Från våra upplysta städer gör ljusföroreningar att det har blivit allt svårare att se Vintergatsbandet. Inför Astronomins dag och natt vill vi uppmärksamma behovet av säker tillgång till stjärnklara, mörka himlar för alla, och de sätt som alla kan motverka ljusföroreningar.
Läs mer om ljusföreningar i artiklarna Det lyser om Stockholm – allt för mycket och Låt inte LED-lamporna överglänsa stjärnorna i Populär Astronomi.
När syns Vintergatan bäst på himlen?
Mer om Vintergatan 2018 finns hos Populär Astronomi
Om det är klart väder syns Vintergatsbandet på kvällen på Astronomins dag och natt den 23 september 2017 i hela Sverige. Men det syns även vilken månfri natt som helst under årets mörkare månader.
Under 2017 syns Vintergatan allra bäst på kvällen och natten på sensommar och höst. I år är de bästa perioderna följande:
13-27 augusti, kl 21-23 (gäller för södra Sverige)
10-25 september, kl 20-22 (gäller för södra och mellersta Sverige)
10-25 oktober, kl 19-20 (gäller för hela landet)
Från sydligaste Sverige kan Vintergatsbandet också ses den 15-29 juli mitt i natten, mellan kl 00 och 02. På våren kan du se Vintergatsbandet ljusaste delar tidigt på morgonen, särskilt kl 04-05 från ca 21 februari till 6 mars, kl 03-04 21 mars-6 april och kl 01-02 18 april-2 maj.
Forskning om Vintergatan och dess stjärnor
Många av Sveriges astronomer fascineras av Vintergatan och dess stjärnor.
Till exempel är många vid Lunds och Uppsalas universitet engagerade i rymdteleskopet Gaia som sedan 2013 kartlägger Vintergatans stjärnor. Vid Chalmers, vid Uppsala universitet och vid Stockholms universitet forskar astronomer om hur stjärnor som solen föds och dör, och hur det kosmiska kretsloppet i vår galax fungerar.
Forskare på bland annat KTH och Linnéuniversitetet intresserar sig för hur gammastrålning från extrema fenomen i vår galax kan berätta om vad den innehåller. Astronomer på Stockholms universitet, Chalmers, Uppsala och KTH forskar om andra galaxer ute i universum och vad de kan berätta om hur vår galax blev som den är.
Dessutom studeras många andra spännande fenomen i Vintergatan. Galaxen är troligen omgiven av en gigantisk halo av mörk materia, som kanske också är tätare i galaxens mitt. I galaxens centrum ligger ett supertungt svart hål som väger 4 miljoner gånger solens massa. Utspridda genom galaxen finns också andra spännande fenomen: svarta hål, pulsarer, nebulosor av alla de slag, stjärnhopar och därtill hundratals miljarder stjärnor. Hos de flesta stjärnor finns också exoplaneter, och alla kända planetsystem ligger i Vintergatan.
Vill du komma i kontakt med forskare som kan Vintergatan, eller annat inom astronomi – skriv till oss på kontakt@astronominsdag.se.