Tema

Astronomins dag och natt 2024: ”Människan i rymden”

Med årets tema för Astronomins dag och natt, Människan i rymden fokuserar vi på människans utforskande av rymden. Mycket spännande är på gång med Marcus Wandts resa till den internationella rymdstationen, ISS, och planerna inför kommande resor till månen och på sikt även till Mars. Utforskandet av rymden innebär många möjligheter och utmaningar, men också lärdomar som vi har stor nytta av här på jorden, vår plats i rymden.

Vi vill även uppmärksamma Sweden Solar System som är världens största modell av solsystemet. Runt om i Sverige finns 25 objekt formade av konstnärer utplacerade och vi vill uppmuntra alla till att skapa evenemang kring dessa. Den 18 och 19 oktober visas vårt fantastiska universum upp över hela Sverige.

Fira Astronomins dag och natt med oss!

Här kan du ladda ner årets poster!

Om affischen:

Månen

Det är lätt att ta månen för givet. Så länge som människan har vandrat på jordens yta har den lyst upp nätterna och fått oss att såväl förundras som förfasas och inte minst inspireras, men faktum är att den månen inte alltid har funnits här. När jorden och de andra planeterna bildades i solsystemet för lite över 4,5 miljarder år sedan, var vår planet ensam i sin bana runt solen och månen tros ha uppkommit genom en kollision med en mindre planet som har fått namnet Theia. Kollisionsteorin försvaras bland annat av jordens och månens identiska uppsättning av syreisotoper samt det faktum att månen hela tiden avlägsnar från oss, vilket är någonting som man har kunnat mäta sedan månlandningen 1969 då Neil Armstrong och Edwin Aldrin blev de första människorna att beträda månens yta. De till dags dato sista var Eugene Cernan och Harrison Schmitt, tre år senare. Sedan 1972 har ingen människa satt sin fot på månen men snart är det dags igen!

Människan

Sedan 1961, då Jurij Gagarin sköts upp för att bli den första människan att ligga i omloppsbana runt jorden, har vi haft en näst intill konstant närvaro i rymden. Idag har inte mindre än 610 människor nått omloppsbana och över en tredjedel av dessa har ingått i besättningen på den internationella rymdstationen ISS, vilken sedan 2000 har varit ständigt bemannad. Tack vare den viktiga forskningen som bedrivs på ISS har vi inte bara lärt oss mer om de påfrestningar som människokroppen utsätts för i en tillvaro i rymden utan även har kunskaperna om vår egen planet ökat. Några som har bidragit till denna forskning har varit svenskar: Christer Fuglesang, Sveriges första astronaut; framtida månastronauten Jessica Meir och nu senast Marcus Wandt som tidigare i år tillbringade 22 dagar på rymdstationen och därmed blev Sveriges tredje astronaut.

Raketen

Marcus Wandt och hans kollegor sköts upp med en Falcon 9-raket. Det är inte en sådan som vi ser på bilden utan raketen på affischen är en annan Space X-raket, nämligen en Falcon Heavy. Båda raktettypernas steg är återanvändbara, vilket är ett steg närmare mer resursmässigt hållbara rymdfärder och inte minst ett bevis på hur mycket tekniken har utvecklas på senare år.
En Falcon Heavy kan ta en last på upp till 64 ton och kanske kan bli en av raketerna som i framtiden fraktar utrustning och förnödenheter till till astronauter på Mars.

Tema för Astronomins dag och natt 2023 var Rymdresa i tid rum, 2022 var Universums alla solsystem, 2021 var temat Steget ut i rymden, 2020 var temat Jorden 2.0, 2019 var temat Räkna stjärnorna, 2018 var temat Röd planet, blå planet och temat 2017 var Vintergatan. År 2016 blev månen ett inofficiellt tema när Astronomins dag och natt för första gången sammanföll med Internationella månskådarnatten.