Astronomins dag och natt 2023: ”Rymdresa i tid rum”
Med årets tema för Astronomins dag och natt, Rymdresa i tid och rum, fokuserar vi både på människans utforskning av vårt eget solsystem och även andra solsystem i universum. Vi lägger fokus på in-situ mätningar av närliggande planeter och månar, och vad dessa kan lära oss om förutsättningar för liv i rymden. Vi blickar också ut i rymden med hjälp av Kepler, TESS, CHEOPS och det nya James Webb teleskopet.
Vi vill även uppmärksamma Sweden Solar System som är världens största modell av solsystemet. Runt om i Sverige finns 25 objekt formade av konstnärer utplacerade och vi vill uppmuntra alla till att skapa evenemang kring dessa. Den 22 och 23 september visas vårt fantastiska universum upp över hela Sverige.
Gör en Rymdresa i tid och rum och fira Astronomins dag och natt med oss!
Här kan du ladda ner årets poster!
Vad ser vi på vår poster?
Globen
Som representerande Solen, utgör Globen i Stockholm utgångspunkten för Sweden Solar System, som är världens största skalenliga modell av solsystemet.
Sweden Solar System består av 27 olika modeller av planeter, astroider, kometer och dvärplaneter och sträcker sig från Kiruna i norr till Malmö i söder. Har du en modell nära dig? Varför inte ge den lite extra uppmärksamhet under Astronomins Dag och Natt 2023!
Jupiter
Den 14 april i år sköts sonden JUICE (Jupiter Icy Moons Explorer) upp från Guiana Space Center i Franska Guiana. Dess uppdrag är att studera tre av Jupiters fyra Galileiska månar i jakten på att finna flytande vatten i solsystemet. Där det finns vatten, finns det liv; åtminstone om vi utgår från vår egen planet. Det är redan känt att det under Europas isiga yta döljer sig stora hav, uppvärmda av Jupiters gravitation men om vi upptäcker att det finns vatten även under Ganymedes och Callistos ytor, innebär det att vi helt plötsligt har två nya kandidater för potentiellt livsbärande platser bara runt hörnet?
Pōwehi – Det svarta hålet i M87
De svarta hålens gravitation påverkar såväl tid som rum på ett sätt som vi bara har börjat förstå och fler än en gång har det hänt att dessa massiva objekt har fått spela en viktig roll i science fiction-världens resor genom tid och rum. Låt dig inspireras av ett av universums kanske mest svårlösta mysterier.
The Hubble Ultra Deep Field
1994 riktades rymdteleskopet Hubble mot en fläck i stjärnbilden Stora Björn; en fläck motsvarande en millimeter på stjärnhimlen som man ditintills hade trott var helt tom. Efter tio dagars exponering av den tomma, svarta fläcken, framträdde en bild av inte mindre än 3000 olika galaxer. 10 år senare gjorde man om samma sak och fick då fram en bild innehållande 10 000 galaxer. Om varje millimeter av stjärnhimlen innehåller 10 000 galaxer och om var och en av dessa galaxer innehåller minst 100 miljarder stjärnor – hur många stjärnor har vi då i vårt synliga universum? Fler än vad det finns sandkorn på jorden!
Tema för Astronomins dag och natt 2022 var Universums alla solsystem, 2021 var temat Steget ut i rymden, 2020 var temat Jorden 2.0, 2019 var temat Räkna stjärnorna, 2018 var temat Röd planet, blå planet och temat 2017 var Vintergatan. År 2016 blev månen ett inofficiellt tema när Astronomins dag och natt för första gången sammanföll med Internationella månskådarnatten.
